fredag 7 december 2012

Vinterns baksida

Jag tycker om många saker med vintern, det gör jag. Julen, skidorna, glittrande snö. Men något som jag inte tycker om, det är att vintern får mig att må sämre. Under november till februari är jag mer stressad och irriterad än annars och dessutom får jag sämre självförtroende. Det är inte så pass illa att det kan kallas för en depression, men tillräckligt för att det ska påverka mig i vardagen.

Det är väl mörkret som gör det. Men det är faktiskt ganska skönt att veta att det händer varje år - och att det kommer att gå över.

Undantaget som bekräftar regeln är dock den vintern då jag mådde riktigt bra mest hela tiden (åtminstone psykiskt). Det var när jag var gravid. Jag måste ha fått en hormonchock eller nåt. Så ja, där har vi väl lösningen på problemet då. En unge per år fram till klimakteriet!

Eller. Jag kanske ska börja träna istället. Det sägs ju ska vara bra.

Eller flytta till Söderhavet. (Men där kan man ju inte åka skidor.)

3 kommentarer:

  1. Men du! Jag har nyligen läst en artikel om att om man känner sig trött, stressad, lättirriterad och nedstämd under vinterhalvåret kan man misstänka att man har D-vitaminbrist. Nalla lite av Solveigs droppar och se om det hjälper!

    SvaraRadera