Det där bröllopet

Nu är det en vecka kvar! Hjälp! Men det blir ett litet bröllop (och namngivningsceremoni för lill-skruttan) med närmaste familjen och vännerna, och jag känner mig faktiskt inte särskilt nervös. Jag ser bara fram emot dagen, jag tror verkligen att det kommer bli jättefint! Vi ska ha vigseln och namngivningsceremonin vid stugan och festen inne i stan sen. Jag har alltid föreställt mig ett avslappnat barfotabröllop vid stugan med både barn och gamla, och nu blir det ju så! Minus det där med att vara barfota då. Fast jag har i och för sig inte hittat några lämpliga skor än, så vem vet?

Orosmoln:

• Vädret - regn känns ju sisådär. Prognosen ändras hela tiden, just nu visar den molnigt och regnskurar. Håll tummarna för sol!
• Myggen - när vi var i stugan senast var det inte så farligt, men tänk om myggorna som inte kläcktes i juni istället kläcks precis den här helgen! Alla gäster kommer att ha samma parfym - MyggA.
• Rödmosigheten - risken för tårar är överhängande, inte minst vid namngivningsceremonin. Jag börjar böla bara jag ser rubriken till dikten vi ska läsa.
• Håret - jag hade tänkt sätta upp det själv. Har övat en del och ibland blir det fint och ibland pannkaka. Tänk om det bara blir pannkaka?

Lyckomoln:

• Vi ska gifta oss!
• Mötena - det ska bli så roligt att sammanföra våra familjer och vänner, att alla får träffa varandra! En av de bästa sakerna med bröllop överhuvudtaget, oavsett om man är gäst eller gifter sig själv.
• Stämningen - den där dikten är himla fin ändå.
• Klänningen - efter mycket om och men har jag hittat en som känns rätt! Den är gul och jättefin.